En fantastisk tid som föräldraledig med Axel än nu över. På måndag börjar jag arbeta igen. Det är ju inte så dramatiskt. Kommer fortsätta att ha med honom att göra om man säger så. Men just det här att vara med någon 24 timmar om dygnet är slut. Har matchat hans intervallsömn, burit runt honom otaliga mil i bärstol på ryggen och bytt en aldrig sinande ström av blöjor. Samt haft både ett lugn och tid att engagera mig mer i alla hans syskon.
Att vara i nuet och ta vara på stunden, var det lätt klyschiga målet för den här tiden. Kan med säkerhet säga att jag infriat det. Det är inte varit några spektakulära utsvävningar. Utan mestadels handlat om att vara närvarande och delaktig, samt att hela tiden sätta och skruva på rutiner i samband med att dessa behöver förändras då Axel utvecklas. Just det att följa utveckligen hos honom i det vardagliga har varit grymt roligt. Exempelvis från att se honom ta sina första steg till att vara mer och mer motoriskt djärv och kunnig.
Trots att jag varit föräldraledig mycket förut, så har jag aldrig gjort en inskolning på förskolan förrän nu. Det har varit väldigt intressant. Har gjort många inskolningar som förskollärare, men aldrig som förälder. Det har varit värdefullt och det har gått bra, samtidigt som han varit ganska så pappig. Vilket egentligen inte varit jobbigt då jag vet att han har det bra på förskolan och det har också gett en ganska häftig bekräftelse på att man är viktig för honom.
Har denna veckan börjat förbereda mig en del för arbete som väntar. Trots spamfilter var det över tusen mail i inkorgen. Får försöka lura mig själv att det också är någon slags bekräftelse på att man fyller en funktion. Har dock haft en superb ersättare på skolan när jag varit ledig, så nu gäller det att tagga till. Tiden hemma har gett energi, och känslan att man tagit vara på det här är skön att ha med sig framöver! Jag är mycket nöjd med detta halvår. Det blev precis så bra som jag visste att det skulle bli!